Blää!

Übersvacka...

Published with Blogger-droid v1.7.4

All alone again

Published with Blogger-droid v1.7.4

På tiden

Ja, jag vet!!! Det är verkligen på tiden med en uppdatering! Jag passar också på att testa en ny mall...

Tråkigt

Det är ruskigt tråkigt och varmt att sitta och vänta i över 2 timmar i en trasig bil som står vid vägkanten...

Published with Blogger-droid v1.6.9

Jag längtar!

Har jag sagt att det finns en öppen spis i min nya lägenhet? Den går inte att använda, men ändå!!!

Published with Blogger-droid v1.6.9

Ja just det!

Jag kom just ihåg att jag någon gång sagt att jag ska ha så roligt det bara går och bara göra saker jag gillar... Så försvinn alla hemska och trista tankar! Försvinn!

Published with Blogger-droid v1.6.9

Flytt för femtielfte gången...

Tro det eller ej! Men jag ska flytta till Kungsholmen om en månad!!!

Published with Blogger-droid v1.6.9

What to do?

Jag har blivit erbjuden ett nytt jobb!

Published with Blogger-droid v1.6.8

Sagan om prinsen och prinsessan

D

et var en gång en ensam och lite vilsen prinsessa. Prinsessan funderade ofta på vad hon skulle göra med sitt liv. Hon sökte och letade med ljus och lykta efter något, men hon visste inte vad.
    En vacker dag när prinsessan var ute och letade fick hon syn på ett vacker gult litet slott som låg vid foten av ett högt berg. Vid slottet växte mängder av vackra blå, vita och gula blommor och mattan av mossa såg mjuk och inbjudande ut. Slottet var välvårdat och verkade hemtrevligt. Prinsessan blev nyfiken på vem som kunde bo i en så ståtlig byggnad och hon smög sig försiktigt in på slottsområdet och kikade in genom fönstret.
   ”Den som bor i slottet måste vara väldigt ordningsam och pysslig”, sa prinsessan högt för sig själv.
Kuddarna låg som de skulle i soffan och växterna i fönstret såg välskötta ut.
   ”Det måste vara en riktig prins som har ett så fint hem”, tänkte prinsessan. 
    Prinsessan vågade sig fram till slottsporten och bultade på. Hon bultade hårt... Hon bultade länge... Hon väntade... Men ingen öppnade. Prinsessan började bli orolig, tänk om prinsen blivit bortrövad av en stor och farlig drake. Hon satte sig ner vid bergets fot och funderade på vad hon skulle göra.
    Åren gick och prinsessan väntade och väntade på ett tecken från prinsen, men inget tecken kom. Men så en vacker dag hördes ett muller och den stilige prinsen kom ridande på sin silvriga springare. Prinsessan blev alldeles varm i magen och hon fick ett leende som sträckte sig från ena örat till det andra. Vem var denne ståtlige riddare?!
    Prinsen tog av sig sin hjälm och rufsade till sin kalufs. Prinsessan tappade nästan hakan. Framför henne stod den vackraste prins som fanns att skåda! Prinsens riddarrustning satt som gjutet på hans välsvarvade kropp och till prinsessans förvåning såg han glad ut att se henne. De omfamnade varandra och en värme spred sig mellan deras kroppar.
    Den vackre prinsen bjöd in prinsessan till sitt gyllengula slott. Prinsessan blev mycket glad över att bli inbjuden till ett så fint hem. Prinsen visade sig inte bara vara riktigt stilig, utan också mycket snäll och trevlig. Han bjöd prinsessan på underbar mat och dryck och de hade en fantastisk afton tillsammans. Speciellt gillade prinsessan hans starka armar, hans vackra och vältränade bringa och hans berusande doft.
    Men som i alla sagor, går tiden alldeles för fort när man har roligt. Efter en underbar natt, en sen frukost och en härlig dusch var det dags för prinsessan att lämna slottet och den stilige prinsen. De båda tog farväl av varandra och trots att avsked inte var prinsessans starka sida kände hon att hon kanske hade hittat något hon letade efter. Hon hade hittat en prins som gjorde henne glad och som fick henne att tänka positivt. Tänk att det faktiskt finns bra prinsar! Och eftersom prinsessan inte kan hålla sig ifrån sådant som gör henne glad, dröjer det nog inte länge innan hon söker sig tillbaka till prinsen och hans slott. Och vem vet? De kanske träffar på varandra någon annanstans...


Snipp, snapp, snut, så var sagan… Hoppas verkligen inte att den slutar här!

Vilken dag!

Sämst idag:
- Snö
- Mina toktråkiga elever som inte fattar varför man går i skolan

Bäst idag:
- Gammal elev på besök som påminde mig om att jag faktiskt är en bra lärare, med kommentaren "Jag har lärt mig av den bästa"
- Bra samtal med x:et
- Tupplur efter jobbet
- Urgulligt mail från Stålet
- Fantastisk buggkurs
- Tillfrågan om att tävlingsträna i bugg

Jag mår bra!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Nu vill jag...

... dansa
... ha helg (eller ännu hellre lov)
... byta jobb
... bli frisk
... sova
... krama stålet

Inte nödvändigtvis i den ordningen!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Nyheter...

Mycket har hänt sedan jag skrev sist! Tiden går för fort... Jag hinner inte med!

Här kommer en lista på nyheter i mitt liv... Stora händelser och inte fullt så stora...

- Singellivet here I come!
- Misshandel, polisanmälan och spottloska på jobbet. Suck! Vad gör jag där!?
- Flytt till Nallens ide. Vilken underbar vän!
- Sökt nya jobb och fått napp från en skola. Intervju ska bokas!
- Fått en fantastisk inbjudan till ett bröllop i september. Klart att jag ska gå!!!
- Påsklov! Vad mer behöver jag säga?! Efterlängtat!
- Dans till mina favoriter Sannex. Tyvärr var jag risig så jag satt mest och tittade. Men en härlig fox till Animals blev det i varje fall!
- Hemfärd till Halland med ett dygns stopp på vägen. Underbar rastplats och fantastiskt körväder när jag väl kom i väg.
- Lekt kyrkovaktmästare och planterat blommor vid gravar.
- Poetry slam-final i Halmstad. Intressant men lite väl bittert för mig. Jag kände i varje fall att jag har det jävligt bra när kvällen var över.
- Touch rugby med gamla goa vänner. Jag saknar alla!
- Tvättning och städning av min silverpärla. Nu blänker hon (i några dagar i varje fall)! Nya skor har hon också fått.
- Uträttat bankärende så att deklarationen kan skickas in.
- Träffat en gammal kär vän och pratat minnen, framtid och strunt.
- Legat däckad i soffan och försökt kurera mig inför helgens alla bravader.

Det här händer de kommande dagarna:
- Dans
- Dans
- Träff med bäste vännen
- Återfärd mot Stockholm med samma underbara stopp som på nedfärden.
- Slut på påsklov = jobb...

Snart börjar nedräkningen inför sommarlovet!

Mitt nya jag 2

Kanske dags för en ny frisyr igen? I varje fall har jag återigen flyttat och gjort mig av med gammalt. Jag ser fram emot vad den här våren och sommaren har att ge! Det finns hopp!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Skadad!?

Den första tanken när jag brände mig när jag lagade mat idag var: Shit! Tänk om jag inte kan dansa!?

Det är nog inte bara min handled som är skadad... ;-)

Packad...

Om nu någon trodde att jag var full... Så trodde ni fel. Jag har alltså än en gång packat ihop mina pinaler... Inte för att jag har så mycket saker men de måste ju ändå packas.

Jag har kommit fram till följande saker:
* Jag gillar Solna
* Jag gillar Sundbyberg
* Jag vill inte bo i en etta
* Jag vill bo i en trea
* Jag älskar mitt garage

Slutsats: Jag vill inte flytta!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Det är en ljuvlig dag! Ändå är livet svårt...

Published with Blogger-droid v1.6.7

Glädje!

Vad sägs om typ sammanlagt 17 timmars dans lördag-tisdag? Det är väl bra jobbat!!? Om nu min kropp håller ihop...

Published with Blogger-droid v1.6.7

Idéspruta?

Varför kommer man alltid på alla bra idéer just när man måste sluta med det man håller på med?

Published with Blogger-droid v1.6.7

24 h

Dansa... Sova... Köra bil långt... Dansa... Sova...

Published with Blogger-droid v1.6.7

Efterlysning

Det var något som saknades...

Jag hade behövt en nalle!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Nej!

Varför vaknar jag innan klockan 7 när jag har sportlov och sovmorgon?!

Published with Blogger-droid v1.6.7

På tiden!?

Hon är tillbaka nu!

Pärleskan...

Undra hur länge hon stannar?

Published with Blogger-droid v1.6.7

Är tiden inne?

Åh vad det är kul att få beröm!

Är det kanske dags att ta klivet upp ett snäpp... till en riktig dansklubb?

Published with Blogger-droid v1.6.7

Så var det dags...

Vita hårstrån - check

Vakna tidigt - check

Nedsatt hörsel - check

Senilitet - check

Det är inte lätt att bli gammal...

Published with Blogger-droid v1.6.7

Det kanske funkar!?

Det var värst! Det bara sprutar ut ord ikväll...

Men efter alla tankar om lycka och tacksamhet så känner jag mig faktiskt gladare. Jag har många saker att glädjas åt och ikväll kommer jag att försöka behålla den känslan nu när jag ska lägga mig. Vem vet? Kanske vaknar jag upp i morgon och är lycklig...

Tackbrevet

Till min vän Ogräset!

Tack för att du finns och för att du står ut med alla mina fel och brister!
Tack för att du alltid försöker muntra upp mig!
Tack för att du alltid ställer upp när jag behöver någon att prata med!
Tack för att det jag berättar i förtroende stannar hos dig!
Tack för att du alltid tar hand om mig och vill mitt bästa!
Tack för att du alltid erbjuder mat och husrum när jag behöver!
Tack för att vi bara kan umgås och inte alltid behöver ha något att säga!
Tack för att du är ärlig mot mig!
Tack för alla äventyr!
Tack för att du stödjer mig i min förändring och att du tror på mig!
Tack för att du finns!
Jag hade aldrig klarat mig utan dig, min vän!

/ Din snöängel

Förlåtelsebrevet

Du, min största Zahir. Du har fått mig att må bra men du har också fått mig att må dåligt. Du har lockat mig, du har puttat bort mig. Du har behövt mig och du har klarat dig utan mig. Du gjorde dig fri från mig och jag kände mig sviken. Att du valde någon annan, som var min vän, gjorde mig förkrossad. Men det värsta var känslan av att ha blivit lurad. Jag kände mig dum! Hade ni gått bakom min rygg? Skrattade ni åt mig?

För mig hade det känts bättre om du berättat innan jag själv upptäckt känslorna ni hade för varandra.

Jag förstår att kärlek inte går att stoppa. Jag förstår att du var rädd för att såra mig. Jag förstår att du inte ville förlora mig som din vän.

Jag väljer att förlåta dig och önskar dig all lycka!

Tacksamhetsdagbok v.1

Fem saker som hänt under den senaste veckan som jag känner mig tacksam över:

1. Tacksamheten över att min kropp har hållit ihop så att jag kan dansa är stor. Jag behöver musiken, värmen, närheten, människorna och glädjen.

2. Fikastund med min vän Therese. Det var så roligt att träffa henne igen. Det var alldeles för längesedan. Jag saknade henne redan innan vi skilts åt. Hoppas verkligen inte att det dröjer lika länge innan vi ses igen. Hon får mig att bli glad!

3. Pratkväll med min vän Björn. Han lyssnar och verkar inte döma. Han öppnar sig för mig och verkar känna förtroende tillbaka. Jag känner mig glad över att jag har någon att prata med och någon att lyssna till.

4. Eftersom det aldrig vill sluta snöa är jag tacksam för mitt garage! Jag går 3 meter, tar hissen ner 10 våningar, går 15 meter och sedan är jag framme vid bilen.

5. Jag är tacksam för att Stålet fortfarande vill vara min vän. Morgonmailen gör att jag vill vakna!

Lycka!?

Jag har tittat på några avsnitt ur SVT:s serie Jakten på lyckan. Det är ett program om strävan efter att bli lycklig och om man man lära sig att bli lycklig.

Programmet har satt igång en del tankeverksamhet och jag har nu grubblat ut att jag nog är lyckligast när jag inte tänker så mycket... Men hur f*n slutar man att grubbla!?

I det senaste avsnittet dök det upp ett uttryck jag ska försöka anamma. Jag vill bli en njuterska! Visst låter det bättre än förändringsknarkare!

På programmets hemsida fanns ett lyckotest. Där lyckades jag skrapa ihop 52% lycka... Något högre siffra hade ju inte skadat! På hemsidan fanns också några lyckostrategier att arbeta med för att känna en större lycka. Det kanske är värt att prova... Jag har ju inget att förlora!

Ingen bra start...

Suck!

Tjock, ful och tråkig!

(Min känsla för morgonen. Hoppas den försvinner...)

Published with Blogger-droid v1.6.7

Sagan om förändringsnarkomanen

Flickans beroende började redan i unga år. Tidigt fick hon smak för förändring. Till sin mors stora oro försökte hon dämpa sin abstinens genom att möblera om i hemmet. Soffor, sängar, stolar, tavlor, lampor... Allt flyttades om och bytte plats för att några veckor senare hitta tillbaka till sin ursprungliga plats.

Till sin fars stora bekymmer byttes plats även på pojkvänner... Stora, små, långa, korta, gamla och unga. Alla de sorter skulle provas. Både bröder och far försökte jaga bort de envisaste uppvaktarna med hagelbössor och slangbellor. Men det hade de inte behövt. Flickan tröttnade på beundrarna en efter en och letade efter villebråd på nya jaktmarker.

När de halländska skogarna inte längre räckte till bestämde sig flickan för att flytta norrut för att stilla sin abstinens. Killar, ommöblering, lägenheter och fester. Allt i en salig röra för att flickan inte skulle tröttna. Men tröttna, det var precis vad hon gjorde!

Så återigen gick flyttlasset mot nya äventyr. Ny ort, nytt jobb, nya vänner, nya lägenheter och nya killar... När tristessen blev som störst träffade flickan på sin första stora zahir. Därefter gick det bara utför! Zahiren klamrade sig hårt fast och ledde till många tårar. När besattheten tillslut bröts hade fler zahirer smugit sig fast. Färger och pärlor blev droger för flickan som nu återigen behövde rörelse.

Ny ort, nytt jobb, nya vänner, nya lägenheter och nya killar... Efter några år i den kungliga huvudstaden började det återigen kittla i flickans förändringsnerver. Vad skulle hon nu göra? Var det återigen dags för något annat?

Kanske slår hon sig till ro, kanske letar hon vidare? Men här lämnar vi den förändringsknarkande flickan. Och om ingenting har hänt så letar hon nog fortfarande efter förändring...

Erkännande

Under allt prat om rastlöshet, drömmar och framtid myntades ett för mig nytt begrepp...

Jag är förändringsnarkoman!

Nytt försök...

Tre dagars gråtande... och jag har kommit på att jag ska försöka...

Rugby, badtunna och blått knä

Årets mixturnering gick av stapeln förra helgen. Tre lag med blandade erfarenheter möttes både på planen och i tunnan. Det blå knät uppkom inte förrän under tredje halvlek. Som vanligt var det den sista halvleken som gick vildast till...

Suck!

Nu har det blivit så där jobbigt att skriva igen! Det har hänt för mycket och jag vet inte vad jag ska börja med...

Published with Blogger-droid v1.6.7

Gaahh!

Vad gör jag?! Vad vill jag?!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Inte nog med att jag redan är deppig... jag har snart inte någonstans att bo... och snart har jag kanske inte heller något jobb!
Great!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Tomt...

Känner mig ensam...

men
... orkar inte prata med någon
... orkar inte umgås med någon
... orkar inte se någon
... orkar inte lyssna på någon

Känner mig ensam...

Ny vecka

Tänk vad bra om veckan bara bestod av måndag, torsdag, fredag, lördag och söndag...

Published with Blogger-droid v1.6.7

Åskmolnet

Efter en dag med fuktansvärt dåligt humör, segade jag mig iväg till dansen som ikväll var boogie woogie. Jag kände inte alls för att dansa men giftet sögs in i mina ådror och sen ville jag inte åka hem...
För första gången var BoW:n riktigt kul... Det kan ha att göra med att jag fick beröm... Den jobbiga känslan från igår kväll försvann och jag åkte hem sjungandes. Väl hemma kom oroskänslan smygandes. Nu är den tillbaka och jag känner att åskmolnet ovanför skallen är här...

Just nu är livet krångligt... Jag går i ide! Väck mig när det blir dans!

Inte nu igen!

Nu är de där... De där känslorna... De där känslorna jag vill bli av med...

Oron... Ovissheten... Obeslutsamheten...

Zahirernas baksidor...

F*ck!

Mina zahirer

Jag har funderat mycket på mina zahirer...

Under ganska många år hade jag ingen hobby eller några intressen alls. Det var något som saknades och jag avundades dem som faktiskt hade hittat något de brann för. Hur hade de gått tillväga för att hitta sitt intresse? Eller var det något som bara kom? Med åren lyckades även jag skaffa ett och annat intresse, men ofta försvann de fortare än de kommit. Några stannade kvar och någonstans på vägen förvandlades mina intressen till någon form av besatthet och mina intressen blev zahirer...

De finns där dygnet runt och jag kan inte göra något annat eller tänka på något annat. Får jag väl ett intresse som fastnar, blir det min zahir. Nuförtiden blir jag nästan lite rädd för att fastna för mycket för något. Det händer att en zahir kan försvinna för att ersättas av någon annan.

Att vara utan intressen eller vara besatt? Jag vet inte vad som är värst? Eller bäst?!

Att inte kunna sluta grubbla eller få något ur skallen, kan vara outhärdligt. Men jag tror inte att jag skulle vilja vara utan mina zahirer. Jag har förmånen att verkligen kunna gå helt upp i något och jag njuter av varje sekund. Det är när jag inte träffar på mina zahirer som det kan bli besvärligt. Men när jag tillbringar tid med min zahir är det en fullkomlighet, en lycka som är obeskrivbar. Den vill jag inte vara utan!

Nu är min rädsla att jag träffar på för många zahirer. Tänk om jag förlorar kontakten med verkligheten bara för att kunna få njuta en stund.

Zahirerna blir min drog, mitt gift!

(Och jag som trodde att jag var drogfri...)

Härlig lördag!

Fan vad det är skönt att bara ligga kvar i sängen några timmar och dagdrömma!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Luktar det bränt?

Jag tänker för mycket! På allt och på inget... på viktiga saker och på oviktiga... Vad är det egentligen som betyder något? Vem bestämmer om vad som är oviktigt? Vem bestämmer om man är olycklig eller lycklig? Går det ens att mäta lycka?

Just nu har jag bestämt mig för att bara vara! Det verkar som att jag mår bäst av det... tyvärr grubblar jag över det också...

Published with Blogger-droid v1.6.7

Någon har intagit min kropp!

Trollpackan har återlämnat det hon tagit...

Tyvärr har hon nu också intagit min arma kropp och tillfört diverse krämpor...

Vad sägs om sträckt skuldra, värk i ljumsken, smärta i knä och inte minst... pms

F*ck!

Bra dag!

Ibland är mitt jobb bra!

Tänk er några längder i simbassängen, en stund i bubbelpoolen och sedan några minuter i bastun...

Ja, under arbetstid...
Ja, betalt...

...Tyvärr var det några skrikiga elever med...

I like!

Published with Blogger-droid v1.6.6

Still missing!

Det är fortfarande ingen trollpacka som hört av sig! Fan!

Published with Blogger-droid v1.6.6

Just nu...

Dansen är mitt liv
Knäna är min svaghet
Tiden är min fiende
Sömnen min räddning

Frågor?

(Trött nu!!!)

Smittsamt?

Det går nog någon märklig sjuka nu... Jag kan inte ens stå still på tunnelbanan! Har man då dansat för mycket, eller kanske för lite?

Published with Blogger-droid v1.6.5

Hu!

Bland det värsta som finns är människor som tror sig veta mest, bäst och allt. Inte heller kan de lyssna på andras åsikter och tankar. Att människan sedan inte heller kan föra i foxen gör att det blir ännu värre. Fy fan!

Published with Blogger-droid v1.6.5

Förvånande?

Tänk att stål kan vara så mysigt!!!

Published with Blogger-droid v1.6.5

Efterlängtad smak med minnen

Efter en blåsig friluftsdag i skidbacken med korvgrillning och en eftermiddag med uppsatsskrivning har jag nu bäddat ner mig i soffan med min sour cherry-julklappsöl från Prag. Minnena från resorna till sydligare breddgrader låter sig inte stoppas.

Vid min första resa till Prag fick jag smak av denna gudasända dryck. Då var den underbar, mörk, syrlig och söt med en smak av mogna körsbär. En flytande efterrätt! Att restaurangen bedrev eget bryggeri och sällskapet var några av mina bästa vänner, gjorde ju inte upplevelsen sämre...

Idag är ölen ljusare, surare, utan smak av körsbär, men god. Det är då lätt att konstatera att tjeckisk öl ska drickas i Tjeckien med nära vänner.

Slutsats - Jag måste åka till Prag igen (ett snöfritt Prag)

Bortbytingar återlämnas

Min kropp verkar bestå av två varelser som lever sitt eget liv.

Ibland går de i dvala och gör inte så mycket väsen av sig. Men ibland vaknar de till liv och gör sig åter påminda. Med stor vilja gör de klart för mig att de inte alls vill vara med längre, att de inte alls vill sitta kvar. Med influensaliknande symtom försöker de slita sig från min kropp och de verkar inte alls nöjda med sin instängda plats. Varma, spända, febriga, svulna, explosiva, ömma, tunga, känsliga...

Inte kan väl något som med så mycket kraft försöker fly, vara mitt eget kött och blod!? Någon måste ha placerat dem hos mig... Men nu vill jag faktiskt ha tillbaka mina egna!

Så du trollpacka, som stulit mina bröst - Ge mig mina tillbaka!

En bekännelse

Jag är en kakätare!

En ansiktslyftning...

...med hopp om förnyad energi att skriva...