Skadad!?

Den första tanken när jag brände mig när jag lagade mat idag var: Shit! Tänk om jag inte kan dansa!?

Det är nog inte bara min handled som är skadad... ;-)

Glädje!

Vad sägs om typ sammanlagt 17 timmars dans lördag-tisdag? Det är väl bra jobbat!!? Om nu min kropp håller ihop...

Published with Blogger-droid v1.6.7

Är tiden inne?

Åh vad det är kul att få beröm!

Är det kanske dags att ta klivet upp ett snäpp... till en riktig dansklubb?

Published with Blogger-droid v1.6.7

Åskmolnet

Efter en dag med fuktansvärt dåligt humör, segade jag mig iväg till dansen som ikväll var boogie woogie. Jag kände inte alls för att dansa men giftet sögs in i mina ådror och sen ville jag inte åka hem...
För första gången var BoW:n riktigt kul... Det kan ha att göra med att jag fick beröm... Den jobbiga känslan från igår kväll försvann och jag åkte hem sjungandes. Väl hemma kom oroskänslan smygandes. Nu är den tillbaka och jag känner att åskmolnet ovanför skallen är här...

Just nu är livet krångligt... Jag går i ide! Väck mig när det blir dans!

Smittsamt?

Det går nog någon märklig sjuka nu... Jag kan inte ens stå still på tunnelbanan! Har man då dansat för mycket, eller kanske för lite?

Published with Blogger-droid v1.6.5

Dans med S på Västerhagen

Skoj, svettigt, Scotts, svängigt, snortrångt, skyddsutrustning, snubbar, stekhett...

Skyddsutrustning

Efter gårdagens dansbesök på Västerhagen ska jag införskaffa följande:

- skor med stålhättor
- ishockeyhjälm med visir eller annan liknande skyddshjälm
- tandskydd
- axelskydd
- rumpskydd
- öronproppar
- skånskt lexikon

Det var mycket folk...

Ett fånigt leende...

Visst har du också haft det?! Det där fåniga leendet man kan råka ut för när något trevligt men oväntat händer.

Jag hade det igår...

Svettig, med röda kinder och med håret på ända, står jag och pustar ut efter två snabba bugg. Blicken glider längs männen som står runtomkring dansgolvet. Kan här tänkas finnas någon trevlig att dansa med? Blicken stannar till vid en söt kille. Våra blickar möts en aning för länge och jag blir nervös och vänder bort huvudet. Men i ögonvrån ser jag hans rutiga skjorta närma sig. Tänk om han är på väg till mig!

Fyra meter - Han tittar på mig!
Tre meter - Han är på väg till mig!
Två meter - Han är nästan framme!

"Vill du dansa?"
Innan jag fattat vad som hänt är jag uppe på golvet, men med fel kille... Någon annan hann bjuda upp före...

Besviket ser jag honom titta efter mig på dansgolvet, virvlandes runt med en annan.

Efter en evighet är de två lugna låtarna och de två bugglåtarna slut. Då hinner jag inte mer än av golvet förrän den rutiga skjortan är framme och tar min hand i sin. Han leder ut mig på dansgolvet, öppnar sin famn och vi kramas till långsamma takter. Huvudena lutar vi mot varandra och hans doft strömmar in i min näsa. Han luktar ljuvligt! Då kommer det smygande... Det där fåniga leendet som är så svårt att få bort...

Musiken tar slut alldeles för snabbt och vi tackar varandra för dansen. Han leder mig tillbaka från golvet och våra blickar möts en sista gång. Vid kvällens sista dans är han borta...

Äntligen!

Ikväll är det dans!

Published with Blogger-droid v1.3.7

Foxtrot

Jag har ju glömt att berätta att jag börjat på foxtrot-kurs!

Tre gånger har jag hunnit med och det är redan mindre vingligt. Men någon har hittat på att man dansar bättre med klack... Så skor med höga klackar letades fram, dammades av och togs på...

Tydligen är jag bra på att följa så bara jag dansar med någon som kan föra ser det nog ganska ok ut. Värre är det med nybörjar-herrarna...

Efter 1,5 timmes foxtrot och därefter 1,5 timmes bugg, brukar jag vara helt slut. Att jag sedan avslutat de senaste två gångerna med att springa till pendeltåget, innebar inte att jag var piggare när jag kom hem 22.30.

Men skoj är det!

Senaste nytt...

- flög till Ängelholm
- shoppade på Väla i Helsingborg
- åt underbar nyuppplockad färskpotatis
- såg en rolig min på någon som smakade en jordgubbe för första gången
- vilade
- slogs med fyllon på en dansbana i Våxtorp
- dansade till Perikles
- sov
- besökte Bjärehalvön och hoppade på klipporna och försökte se något i dimman
- vilade
- såg en rolig min på laxens beskyddare när han smakade lax för första gången
- såg en rolig min på någon som smakade en jordgubbe för andra gången
- dansade till Barbados i Varberg
- sov
- vilade
- gick i en vacker bokskog
- vilade
- flög till Stockholm

Älgen

Dubbelhandsfattning med korsade händer, starta rotation. Killen för upp händerna mot tjejens huvud. Tjejen lägger sina händer rakt ovanför huvudet med handlflatorna uppåt. Killen släpper greppet och tjejen snurrar tills killen tar tag i hennes händer igen. Händerna förs ned i grundposition (ev. korsade händer).

Falsk spinn

En av senaste buggturer:

Killen inleder en rotation med vänster i höger, tjejen väljer att gå rotationen på fyra steg istället för två, de två följande varven görs med normal hastighet (två steg). De sista rotationerna ser då snabbare ut (spinn).

Vem kunde tro att rotationer kunde ge tårar?

Danslärare: "Fortsätt med dina fina rotationer... Jag blir alldeles, alldeles gråtfärdig... så fint!"
Danselev: "Tack, tack, tack..."

Dårarnas hus

Det var dags igen! Efter en tids sjukdom började det spritta i benen på Sparven och dansskorna gick nästan ut genom dörren själva. Vilken tur att den ståtliga och vackra amasonkvinnan fanns på plats som sällskap när det återigen var dans i dårarnas hus.

Spända och nyfikna gav de långbenta donnorna sig iväg...

Skulle sparven och den vackra amasonkvinnan lyckas med sitt uppdrag? Skulle de klara sig levande ifrån detta dårarnas hus? Kvällens utmaningar skulle visa sig bli många...

Värmen slog emot vid entren och de båda flickorna såg vilset på varandra för att sedan ge sig in i vimlet bland varma kroppar och rytm. Efter bara en kort tid träffade de på kvällens första utmaning. Mannen var artig och pratglad, tog med van hand ut Sparven i vimlet. Hans försök att splittra de båda kvinnorna skulle visa sig lyckas, åtminstone för en stund.

Sparven stod och tog igen sig då någon plötsligt knackade henne på axeln. Det skulle visa sig vara en ulv i fårakläder... Skulle Fågeln klara av denna kanske den största utmaningen för kvällen?! Den beryktade Balboan hade fått henne i sina klor och när hon intet ont anandes skred ut på golvet skrattade han rått inombords. Balboan var en berest, berömmande man. Åtminstone berömde han sig själv efter varje tur. Efter fyra danser av oupphörligt surr i örat lyckades fågeln slita sig ur klorna på denna livsfarliga varelse. Hon var fri! Pustandes drog Sparven sig till vattenhålet där hon träffade på sin väninna. Väninnan hade också slagits mot Balboan och alltså även hon lyckats komma därifrån med livet i behåll.

Efter många timmars försvarande mot allsköns märkliga kavaljerer, återstod endast en utmaning. Det skulle visa sig vara den svåraste att stå emot. Han dansade underbart och Sparven sveptes med i hans mjuka rörelser. Han förtrollade henne med sina gungningar och hade det inte varit kvällens sista dans hade han lyckats lura henne kvar i dårarnas hus.

Men liksom alla sagor slutar även denna lyckligt. Men det var i sista stund Sparven och amasonkvinnan lyckades ta sig levande ifrån huset med alla dårarna. Och kanske letar de efter nya utmaningar någon annanstans, någon annan gång...

Öknens drottning

Solen strålade och en och annan vårkänsla letade sig fram. Den vackre, sexige springaren styrde nyskodd och fullpackad återigen kosan söderut mot ännu ett dansant äventyr.

Kungen hade lämnat sitt nybyggda slott obevakat med endast några grannar som nyfikna tittade ut. Vem var denna mystiska rödhåriga donna? Varför snokade hon runt och såg allmänt förvirrad ut? The Dancing Queen lyckades inte komma in i det vackra bygget utan bestämde sig för att tillbringa den stormiga men soliga eftermiddagen vid havet. Efter lång väntan behagade kungen att besvara rödtottens påringning och hon lyckades ta sig in i palatset. Frusen kurade hon ihop sig i soffan med en god bok i väntan på sin kung.

Kungen visade sig vara en utmärkt grillmästare och de båda avnjöt en utsökt supé. Tillsammans laddade de upp inför kvällen som visade sig bli minnesvärd...

De skånska spelemännen var uppvärmda och hade satt igång när herrskapet och deras följeslagare tågade in. Med van hand förde kungen ut sin rödhåriga vän på dansgolvet. Tonerna lockade deras kroppar till rörelse, det skulle bli en varm afton!

Efter åtskilliga timmar i öknen på golvet drabbades paret av en fruktansvärd upplevelse. En mäktig shejk la beslag på den röda mön. Han klamrade sig fast och de båda svettades i öknens ofattbara hetta. Nog för att Skåne ligger i söder, men vem kunde tro att det var lika hett som i Sahara?

Som vanligt gick den förtrollade kvällen alldeles för snabbt. Kungen och hans vänner sökte sig ut i den svalkande natten. Den vingliga parten kördes hem och lyckades till sist komma in i sin egen boning och de två resterande sökte sig hem till palatset. En välbehövlig måltid åts och en nödvändig dusch togs. Därefter sökte sig de båda till sina slafar. Småpratandes slumrade de efter några timmar in i en välbehövlig sömn.

Efter alldeles för få timmar till sängs var det dags för den slitna dansdrottningen att ge sig av till sitt eget rike. En lång färd väntade henne och kungen önskade henne en trevlig resa med hopp om snar återförening.

Tills de skulle träffas igen fick de båda drömma om att få dansa i varandras armar natten lång... Längtan var stor...

Slaget om Pärlan

Regnet hängde i luften när jag i min lånade blänkande springare färdades söderut mot Skånes vackraste slott. Kungen befann sig i sitt palats och pirrig bultade jag på porten. Där stod han, dansens konung och till lika laxens beskyddare. Men denna afton skulle vi inte rädda havets skönheter, utan istället ägna oss åt ett annat krig.

Vi fortsatte vår resa mot sydligare breddgrader och efter en tids färd kunde jag parkera min springare i det ännu ej gröna gräset. Slaget den här skymningen skulle ske inomhus i sundets Pärla. Förväntansfulla stegade vi in och möttes av våra fårade motståndare. Medelåldern denna afton sänktes betydligt när vi hand i hand tågade in på slagfältet.

De rytmiska kroppsrörelserna hade tagit sin början och vi armbågade oss fram mot en ledig golvyta. Med vana armar och ben började kungen att mjuka upp mina stela leder. Till skillnad mot våra motståndare skulle mina gångjärn faktiskt bli smidigare allt eftersom kvällen fortskred.

Tuffa antagonister höll stånd länge och väl. Vassa armbågar och nedspringningsförsök var deras ofta framgångsrika vapen. Men min stolte och vackre kung visade hur en slipsten skulle dras. Med säker hand förde han mig smidigt undan alla golvets faror. Det gick rent ut sagt som en dans!

När vi utmattade konstaterade att vi vunnit slaget och förgjort allt motstånd, begav vi oss till ett anrikt värdshus och färtärde en välförtjänt kvällsvard. Kvällen skulle snart nå sin ände. Ingen av oss verkade vilja skiljas åt, men morgondagen gjorde sig påmind och därför satte vi oss åter i den gråskimrande springaren.

Väl framme vid slottet tog vi farväl och jag tror att vi båda hoppas att tiden går fort till nästa gång vi ses.

Vad är väl en bal på slottet..?

Kungen kom rullande i sin nya, blänkande springare. Han var ljuvligt doftande och lika söt som vanligt. Nervös sätter jag mig på hans högra sida och färden tar sin början. Mot vackra toner, svettiga kroppar och dansande par.

Rök och höga toner strömmar ut då vi väntande står och småpratar. Larmet från både pratande människor och varning för brand överröstar både tankar och ord. Lyckligtvis tystnar åtminstone det ena larmet.

Med fuktiga händer och skakande knän fattar jag min kungs händer. Han för mig säkert ut på golvet och ler. Vi har båda längtat efter det som komma skall. Taktslagen känns i kroppens alla delar och kvällen har nu börjat på allvar. Stela och lite vingliga snurrar vi oss runt bland toner, människor och Arvingar.

Efter åtskilliga timmar och danssteg är vi lyckliga och varma. Med pärlor av svett i pannan kommer vi varandra nära för sista gången den här natten. Sista dansen går som vanligt för fort...

Att musik, dans och en kung kan få en kväll att bli alldeles... alldeles underbar, det vet jag nu!

Fullspäckat

Påsklov:

Fredag: Bilresa till Torup
Lördag: Frisbeegolf i Halmstad och påskfest i Ingemansbo
Söndag: Dans till Arvingarna på Björkgården i Varberg
Måndag: Vilodag
Tisdag: Ev dans om knäna tillåter
Onsdag: Vilodag, bilservice och shopping
Torsdag: Jobb
Fredag: Kompisdag
Lördag: Dans till Perikles i Ekebo
Söndag: Bilresa till Stockholm

Förbannade twist

Vem fan har kommit på att man ska twista i bugg?

Varför är jag stelopererad i höfterna?

Varför skrattar danslärarna åt mig?

Hur fan ska jag lära mig det här?