Det var dags igen! Efter en tids sjukdom började det spritta i benen på Sparven och dansskorna gick nästan ut genom dörren själva. Vilken tur att den ståtliga och vackra amasonkvinnan fanns på plats som sällskap när det återigen var dans i dårarnas hus.
Spända och nyfikna gav de långbenta donnorna sig iväg...
Skulle sparven och den vackra amasonkvinnan lyckas med sitt uppdrag? Skulle de klara sig levande ifrån detta dårarnas hus? Kvällens utmaningar skulle visa sig bli många...
Värmen slog emot vid entren och de båda flickorna såg vilset på varandra för att sedan ge sig in i vimlet bland varma kroppar och rytm. Efter bara en kort tid träffade de på kvällens första utmaning. Mannen var artig och pratglad, tog med van hand ut Sparven i vimlet. Hans försök att splittra de båda kvinnorna skulle visa sig lyckas, åtminstone för en stund.
Sparven stod och tog igen sig då någon plötsligt knackade henne på axeln. Det skulle visa sig vara en ulv i fårakläder... Skulle Fågeln klara av denna kanske den största utmaningen för kvällen?! Den beryktade Balboan hade fått henne i sina klor och när hon intet ont anandes skred ut på golvet skrattade han rått inombords. Balboan var en berest, berömmande man. Åtminstone berömde han sig själv efter varje tur. Efter fyra danser av oupphörligt surr i örat lyckades fågeln slita sig ur klorna på denna livsfarliga varelse. Hon var fri! Pustandes drog Sparven sig till vattenhålet där hon träffade på sin väninna. Väninnan hade också slagits mot Balboan och alltså även hon lyckats komma därifrån med livet i behåll.
Efter många timmars försvarande mot allsköns märkliga kavaljerer, återstod endast en utmaning. Det skulle visa sig vara den svåraste att stå emot. Han dansade underbart och Sparven sveptes med i hans mjuka rörelser. Han förtrollade henne med sina gungningar och hade det inte varit kvällens sista dans hade han lyckats lura henne kvar i dårarnas hus.
Men liksom alla sagor slutar även denna lyckligt. Men det var i sista stund Sparven och amasonkvinnan lyckades ta sig levande ifrån huset med alla dårarna. Och kanske letar de efter nya utmaningar någon annanstans, någon annan gång...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar