Fy vilken dag!

Igår var en tuff dag! Blev så arg på jobbet att jag höll på att börja lipa... Gick hem och grät en skvätt... En del kollegor fattar verkligen inte...

Jag har nog börjat bli arg för att jag blev dumpad... riktar en del ilska nu känner jag... Jag ska vända detta!

En bra dag!

Faktiskt så kändes första dagen på jobbet efter lovet bra! Dagen blev ju inte sämre av att arbetslaget åkte till Göteborg för att äta middag och gå på bio på konferensen. Tänk om alla möten kunde vara sådana.

Tjejklassikern är klar!

Äntligen är jag färdig! Det var tungt och inte alltid så roligt att cykla, simma, springa och skida. Men stolt det är jag! Det var en härlig känsla att glida under "I fäders spår för framtids segrar" i Mora, framhejad av kollegorna. Alldeles rörd blev jag!

Nu är ju frågan vad man ska hitta på för utmaning... Ska jag göra om tjejklassikern... göra klassikerhalvan... eller något helt annat... Som det känns nu lutar det åt att göra något helt annat. Tjejvasan var tung, särskilt eftersom det inte fanns några spår alls kvar när jag skulle åka. All energi fick läggas på att hålla sig på benen. Att åka snabbt var inte att tänka på! När den här känslan har lagt sig kanske jag orkar mig på utmaningen igen. Vem vet kanske blir det istället en tur upp på Kebnekaise...

Pulsen börjar slå...

... för att tjejvasan är på lördag...


... för att jag snart ska prata med D... Kommer jag att orka? Vad ska jag säga? Hur kommer jag att reagera? Plötsligt känner jag mig inte så stark...

Äntligen har jag lyckats lösa ett världsproblem...

Problemet heter 7B. Jag har suttit hela kvällen och vänt och vridit på lektionsplaneringen för dessa ljuvliga varelser... Jag började med gott mod, var på väg att ge upp och nu nöjer jag mig. Det får gå som det vill nu, jag har i all fall försökt att göra lektionerna så bra som möjligt.

I morgon ska jag återvända till mitt liv. Nu har jag flytt i några dagar så nu är det dags att ta tjuren vid hornen eller geten i skägget eller vad man nu vill... Det är väl förhoppningsvis nu som mitt nya jag återföds.

Håll tummarna för att jag känner mig stark i morgon!

Att det kunde vara så dyrt att bli dumpad!

Försöker att shoppa för att inte grubbla så mycket... Shoppingen lyckas jag utmärkt med. Har hittat mycket skit att fylla dagarna med nu. Tyvärr fungerar inte min plan. Jag grubblar... och grubblar... för att sedan grubbla lite till. Men trots allt grubbel mår jag hyfsat!

Han skickade meddelande igår... Hjärtat snörptes ihop för en kort stund... Jag ringde upp senare på kvällen och lyckades att vara stark. Det kändes faktiskt helt ok att prata. Vi bestämde att vi skulle snacka lite innan jobbet börjar efter lovet.

Jag ska klara detta! Om jag sedan ska flytta eller byta jobb får vi se... Jag vill inte fly från något, jag vill flytta till något!

Så känner man sig så stark... redo att ta tag i livet... Ett enda litet telefonsamtal... så är man på väg ner igen. Hans mamma ringde och frågade hur det var... han hade inte berättat... Att det var slut blev plötlsigt så definitivt...

Starten...

I morgon börjar sportlovet...

På lördag går starten för tjejvasan...

Vad passar bättre än att börja mitt nya positivare liv nu. Undra hur många gånger jag har börjat ett nytt liv egentligen? Oräkneliga gånger säkert... Men... den här gången behövs det verkligen. Alla andra gånger har det handlat om att äta bättre, träna mer... bla bla... Den här gången handlar mitt nya liv mer om mitt nya jag. Jag ska hitta mig själv igen, hitta den personen som jag faktiskt tyckte om en gång i tiden. Jag ska göra det jag vill göra och det jag tyckte var roligt. Alla "måsten" får bara hänga med av farten. Jag ska leva igen, lite äldre men mycket klokare!